Nu studie: STHLM3 MR-studien utvärderar förbättrad diagnostik med Stockholm3-testet och magnetkamera

Prostatacancer är en vanlig sjukdom – var femte svensk man diagnosticeras med prostatacancer under sin livstid. STHLM3-projektet har som målsättning att förbättra hur vi upptäcker och handlägger män med ökad risk för prostatacancer.

Ett område som behöver förbättras är hur vi omhändertar män som fått besked att de behöver utredas vidare med vävnadsprovtagning. Traditionellt sker detta med vävnadsprover av prostata (biopsier), där man tar 10-12 små vävnadsbitar från prostata. Idag sker detta med hjälp av ultraljudsvägledning. Tyvärr kan man med ultraljudsvägledning inte se var eventuella tumörer sitter. Istället tar man 10-12 vävnadsproverna enligt ett förutbestämt schema.

Ett alternativ är att man först undersöker prostatan med en magnetkamera. Magnetkameran har god förmåga att avbilda tumörer i prostatan. Resultatet från magnetkameraundersökningen kan sedan användas tillsammans med ultraljudet vid vävnadsprovtagningen. Då kan man vid vävnadsprovtagningen rikta ett mindre antal vävnadsprover enbart mot förändringar som ser misstänkta ut. Det gör att vi har större chans att få bra och representativa prover.

STHLM3 MR-studien (MR står för Magnetkamera) utvärderar om det räcker att ta ett mindre antal riktade vävnadsprover baserat på resultat från magnetkamera. Med riktade biopsier ökar sannolikheten att ett prov är representativt för den förändring som eventuellt finns i prostatan. Samtidigt minskas risken att man män med förändringar som är ofarliga behöver få en diagnos som kan orsaka oro och onödiga behandlingar (s.k. överdiagnostik). I förlängningen hoppas vi också att män där inga förändringar ses på magnetkameraundersökning kan slippa vävnadsprovtagning – och därmed obehag och risk för onödiga komplikationer.

Kommentarer inaktiverade.

Tillbaka