Forskning inom STHLM3

Som all forskning bygger Stockholm3-testet på tidigare forskningsresultat. I STHLM3:s fall handlar det huvudsakligen om forskning som bedrivits på Karolinska Institutet inom studierna STHLM0, STHLM1 och STHLM2.

STHLM0 har samlat in data från män i Stockholm som genomfört minst ett PSA-prov under åren 2003 till 2015. Totalt har nästan 450.000 män gjort minst ett PSA-test under dessa år. STHLM0 ger unika möjligheter att studera hur provtagning och diagnostik av prostatacancer fungerar idag. STHLM1 har samlat in data och blodprov från män som mellan 2005 och 2007 genomgått vävnadsprovtagning av prostata. Blodproverna har använts för att identifiera gener associerade med risk för prostatacancer. STHLM2 har samlat data och blodprov från 25.000 män som tagit ett PSA-test under 2009-2012. STHLM2 ger unika möjligheter att testa nya markörer för förbättrad prostatadiagnostik.

STHLM3, och dess föregångare STHLM0, STHLM1 och STHLM2, är unika material för forskning inom förbättrad diagnostik av prostatacancer. Nedan är ett axplock av forskning som deltagarna i STHLM-projekten har möjliggjort:

 

Studie 1: Många män PSA-testar sig i onödan

I denna studie använde vi data från STHLM0, dvs män som har gjort minst ett PSA-test under åren 2003-2012 i Stockholm. Vi visade att PSA testning är vanligt i alla åldrar över 50 år. Dessutom såg vi att PSA testning ökade stadigt under denna period och att över 2/3 av alla män över 50 år testade sig. Detta är intressant eftersom tidigare forskning har visat att män som är över 50 år och som har ett PSA <1 har en mycket låg risk att utveckla behandlingskrävande prostatacancer. En konsekvens är att dessa män inte behöver testa sig mer än vart 6-10 år. Vi visade i denna studie att dagens diagnostik innebär ett felaktigt utnyttjande av samhällets resurser och att den på det individuella planet leder till onödig uppföljning och vård som kan ge allvarliga biverkningar.

Resultat från denna studie ligger till grund för STHLM3 och publicerades i European Urology 2013.

Referens: Prostate-specific antigen (PSA) testing is prevalent and increasing in Stockholm County, Sweden, Despite no recommendations for PSA screening: results from a population-based study, 2003-2011; Nordström T, Aly M, Clements MS, Weibull CE, Adolfsson J, Grönberg H; Eur Urol. 2013 Mar;63(3):419-25. doi: 10.1016/j.eururo.2012.10.001. Epub 2012 Oct 12

 

Studie 2: Genetisk score är användbart för män med låga PSA

I denna studie analyserade vi 49 genetiska markörer på ca 2.700 män ur STHLM2 med ett PSA mellan 1-3. De 49 genetiska markörerna vägdes samman i ett så kallat genetisk risk score för prostatacancer. Vi valde sedan ut 170 män med hög respektive låg genetisk risk för prostatacancer. Dessa män genomgick en undersökning av prostatan med vävnadsbiopsier. Resultatet visade att bland män med låga PSA-värden hade män med hög genetisk risk 37% risk att ha prostatacancer jämfört med 18% hos män med låg genetisk risk. Slutsatsen av denna studie är att det är användbart att mäta genetiska markörer hos män med ett PSA mellan 1-3.

Resultat från denna studie ligger till grund för STHLM3 studien och publicerades i European Urology 2013.

Referens: A Genetic Score Can Identify Men at High Risk for Prostate Cancer Among Men With Prostate-Specific Antigen of 1-3 ng/ml; Nordström T, Aly M, Eklund M, Egevad L, Grönberg H; Eur Urol. 2013 Jul 19. pii: S0302-2838(13)00720-3. doi: 10.1016/j.eururo.2013.07.005.

 

Studie 3: Finns det nya markörer som kan förbättra diagnostiken?

STHLM3-studiens målsättning var att testa ny förbättrad diagnostik för att upptäcka prostatacancer tidigare och säkrare. Totalt deltog nästan 60.000 män från Stockholm i studien som pågick mellan 2012-2014. Parallellt med STHLM3 pågick forskning där vi använde tidigare insamlat material i STHLM2 för att analysera nya markörer som eventuellt kunde vara intressanta i framtiden. En markör kan till exempel vara ett protein eller ett speciellt genuttryck. Vi har redan testat flera hundra olika markörer. En kombination av de bästa markörerna användes sedan i STHLM3-studien.

Resultaten från STHLM3-studien publicerades i The Lancet Oncology 2015.

Referens: Prostate cancer screening in men aged 50–69 years (STHLM3): a prospective population-based diagnostic study; Volume 16, No. 16, p1667–1676, December 2015; Prof Henrik Grönberg, MD , Jan Adolfsson, MD, Markus Aly, MD, Tobias Nordström, MD, Prof Peter Wiklund, MD, Prof Yvonne Brandberg, PhD, James Thompson, PhD, Fredrik Wiklund, PhD, Johan Lindberg, PhD, Mark Clements, PhD, Prof Lars Egevad, MD, Martin Eklund, PhD; DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(15)00361-7

 

Studie 4: Biopseras rätt män?

Varje år biopseras mer än 5.000 män bara i Stockholm och de flesta som biopseras har inte cancer.  I denna studie använde vi STHLM0-data, dvs data på män som har gjort prostatabiopsi under åren 2003-2012. Totalt har det gjorts 50.000 biopsier under dessa år. Datat visar att ca 15% av alla män som är mellan 65-75 har gjort minst en biopsi de senaste 8 åren. Vi tittar i studien närmare på vilka PSA-värden som gör att en man genomgår en biopsi för att se om rätt män biopseras.

Resultaten från studien kommer att publiceras under 2016.

 

Studien 5: Hur kan vi minska bieffekter vid vävnadsprov av prostata?

En viktig fråga vid all sjukvård är de eventuella bieffekter som en behandling eller ett ingrepp kan leda till. I prostatacancerdiagnostik finns det risker för infektioner vid vävnadsprov av prostatan. I denna studie undersöker vi hur stora dessa risker är. Vi använder dels data från STHLM3, dels STHLM0-data, dvs data på alla män i Stockholm som har gjort biopsi under åren 2003-2012. Genom att jämföra dessa två grupper tror vi att vi kommer att kunna bättre förstå hur vi skall kunna minska bieffekterna av prostatabiopsi.  Vi planerar att sammanställa alla blod- och urinodlingar för att kartlägga om till exempel en viss typ av bakterier är mer förekommande och om dessas resistensmönster mot vanliga antibiotika har ändrats över tid.

Resultaten från studien är publicerade i The Prostate 2015.

Referens: Rapid increase in multidrug-resistant enteric bacilli blood stream infection after prostate biopsy—A 10-year population-based cohort study; THE PROSTATE; Volume 75, Issue 9, June 15, 2015, Pages: 947–956, Markus Aly, Robert Dyrdak, Tobias Nordström, Shah Jalal, Caroline E. Weibull, Christian G. Giske and Henrik Grönberg

 

Studie 6: Kan genetiska markörer användas för att undvika biopsier hos män med PSA 4-10?

PSA är den vanligaste cancermarkören som används idag. Den är dock relativt trubbig och majoriteten av män med ett PSA mellan 4 och 10ng/ml har inte prostatacancer. I denna studie använde vi oss av data och blodprov från STHLM1, dvs  män som mellan åren 2005-2007 hade genomgått vävnadsprovtagning och därefter också donerade blod.

I studien visade vi att man genom att använda en genetisk riskpoäng kan reducera antalet vävnadsprovtagningar med drygt 20% utan att missa ett för stort antal aggressiva prostatacancrar. Den här studien har legat till grund för STHLM3. Den har även utnyttjats internationellt och har legat till grund för att ytterligare genetiska riskmarkörer har kunnat identifieras.

Grundstudien är publicerad i European Urology 2011.

Referens: Polygenic Risk Score Improves Prostate Cancer Risk Prediction: Results from the Stockholm-1 Cohort Study ; By: Markus Aly, Fredrik Wiklund, Jianfeng Xuc, William B. Isaacs, Martin Eklund, Mauro D’Amato, Jan Adolfsson and Henrik Grönberg, European Urology, Volume 60 Issue 1, July 2011, Pages 21-28

Kommentarer inaktiverade.